Utflykt till Undenäsbygden

Söndagen den 12 maj 2024 hade Victorialogen glädjen att hälsa såväl Gillessystrar som Bröder och medföljande vänner välkomna till en dagsutflykt i trakten av Undenäs. Detta var Victorialogens sista aktivitet inför stundande sommar. Målet var att bese några av de historiska platser som återfinns i Undenästrakten.

Vi samlades vid Sätra Bruk – tidigare benämnd Fredriksfors bruk – beläget vid sjön Vikens norra strand. Bruket startade sin verksamhet år 1739 då där uppfördes en stångjärnshammare med ett årligt smide av 800 skeppund. Försäljningen skedde genom handelshus i Göteborg för vidare export till bland annat England.

Verksamheten växte och kom senare att omfatta även sågverk, kalkbruk, tegelbruk, vattenkvarnar, jordbruk och skogsbruk. Som mest var till Sätra Bruk 100-talet personer knutna i verksamheten. År 1986 sågades det sista timret i Sätra.

År 1808 träffades på Sätra Herrgård, inbjudna av dess ägare Sven Norder, Baltzar von Platen och arkitekten till Göta kanal Thomas Telford från England för att där staka ut den slutliga sträckningen av Göta kanal. Göta kanal har sin passerar genom sjön Viken och såväl sjön som kanalen har varit viktiga för den verksamhet som har bedrivits i området. Kanalens historia är en del av denna trakts historia med knytning till såväl ett antal bruk som till idag friluftsliv
och turism. Kanalen kom också att bli en anledning till Karl XIV Johans
centralförsvarstanke med byggnation av Carlsborgs Fästning.

År 1825 startade också vid Sätra en skola, bekostad av Sven Norder, Christine skola. Han byggde även elevhem då avstånden var långa. I skolan genomfördes undervisningen med den så kallade Lancastermetoden, alltså en växelundervisning där äldre elever hjälpte och undervisade yngre. I Christine skola bedrevs
undervisning fram till och med vårterminen 1964. Som Göter påminns vi om Förbundets Stiftares strävanden att skapa skola i Trollhättan.

Från Sätra begav sig sällskapet till den så kallade Strålestugan vid Fräckestad strax norr om Undenäs. I stugan bodde den siste ättlingen av ätten Stråhle av Sjöared Frans Oscar, som avled 1933. Frans Oscar var också den siste ättlingen av Vasaätten i nedstigande led efter Constantia Eriksdotter Vasa. Constantia var frilladotter till Erik XIV och Agda Persdotter. Constantia växte upp vid hovet och fick därvid tillsammans med sin äldre syster en kunglig uppfostran. Tillsammans med sin make förlänades hon ett stort antal gårdar och egendomar, såväl väster som öster om Vättern. Constantia fick sitt sista vilorum i Undenäs gamla kyrka som ödelades vid en brand i slutet av 1800-talet. Strax utanför kyrkomuren återfinns också Frans Oscars grav.

Här i den enkla stugan levde Frans Oscar sin sista tid, belägen på Fräckestads egendoms ägor, den plats där han en gång vuxit upp. Han var en fattig men stolt ättling till sin anmoder som ville klara sig själv och avböjde all hjälp från till exempel Riddarhuset.

Efter besöket vid Strålestugan intogs lunch i Församlingshemmet innan besök gjordes på Undenäs kyrkogård och vid den gamla kyrkoruinen. Kyrkogården är sedan 1950-talet iordningsställd för att kunna fungera som krigskyrkogård om så behövs och omfattar ett stort gräsområde med beräknades ge plats för 5000 stupade soldater. Fram till vår närtid har skötseln var betungande med all
gräsklippning men idag sköts denna av robotgräsklippare. På 1980-talet bestämdes senare att stupad svensk soldat skall begravas på sin hemkyrkogård.

Kyrkan i Undenäs ligger vackert på en höjd. Den är Skara Stifts största landsortskyrka och kallas i folkmun för Tivedens katedral. I tysk gotisk stil reser sig den röda tegelbyggnaden över nejden. Arkitekt till kyrkan var Magnus Stendorff och kyrkan ersatte den tidigare nedbrunna träkyrkan. Den nya invigdes 1894. Besöket i kyrkan var det sista ”stoppet” vid vårt besök i ”Tivedskanten” i den trakt där under medeltiden Sunnanskog och Nordanskog möttes. Där under 1200-talet strider utkämpades mellan såväl Birger Jarls båda söner Valdemar och Magnus Ladulås som mellan den Sverkerska ätten, genom Sverker den Yngre, och Knut Erikssons fyra söner, allt i syfte att vinna kronan och bli härskare över det som då var vårt land – men det är en annan historia