Carl XIV Johanlogen invigde märket vid sin Högtidsdag 2005-10-09, då de firade 10 år. Märket placerades vid Götiska Valvet. (infarten till fästningen).
År 2020 i maj månad flyttades märket till sin nuvarande placering vid Kungsvillan.

Byggandet av Carlsborgs fästning är nästan samtida med Götiska Förbundets  tillkomst  och det var Carl XIV Johan som beslutade att fästningen skulle komma till. Förlusten av Finland är en del av orsaken. Birger jarl grundade, på sin tid, Stockholm som skydd mot insegling i Mälaren och möjligheten att ta sig till Rikets kärna. Stockholm blev senare en central plats för landet, betänk att kommunikation var enklast per båt. När sedan Finland ej längre var svenskt låg huvudstaden i ytterkant, fortfarande bra för kommunikationer av fredligt slag, men mycket utsatt vid ofred.

Kungsvillan uppfördes 1823 och är en av fästningens äldsta byggnader. Den ritades av major Olof Johan Södermark och general Bengt Erland Frank-Sparre. Kungsvillan skulle användas av Kungafamiljen när de besökte fästningen och i orostider. Bakom träfasaden döljer sig en stomme av tegel i likhet med den närliggande köksbostaden som kallas Kungens kök. Flertalet av våra monarker, från Carl XIV Johan fram till idag,  har bebott Kungsvillan. Kronprins Oscar, Kung Oscar I 1844, besökte Kungsvillan vid ett flertal tillfällen bland annat tillsammans med Storfursten Alexander sedermera Tsar Alexander II av Ryssland. Konung Carl XVI Gustav besökte Kungsvillan i maj 1975.

Efter Oscar II bortgång övergick Kungsvillan i statlig ägo och tjänade först som Officersbostad och senare som Disponentbostad för ammunitionsfabriken fram till början av 1980-talet, då fastigheten blev  privatbostad och  klassad som byggnadsminne. 

1819 beslutades byggandet av Carlsborgs fästning  i enlighet med Centralförsvarstanken. Fästningen förlades på Vanäs udde vid Vätterns västra strand. General Bengt Erland Franc-Sparre, chef för ingenjörskåren,   fick utarbeta den första planen. Under de första åren schaktades vallarna upp. Det var stora volymer som hanterades, cirka en miljon ton sand. Vallarna ligger mot sjösidorna och är totalt cirka 5 kilometer. Nedanför vallarna är det byggt ett stormhinder mellan kaponjärerna. Hindret består av en kalkstensgrund, däri  fyra meter långa smidda järntenar. Naturligtvis spetsade och sammanfogade. De är tillverkade i Igelbäcken ungefär 10 kilometer norr om Karlsborg där idag endast masugnen kan beskådas.

1831 flyttade den första garnisonen in, det var Göta artilleriregemente. De omgrupperades från Varberg vars fästning då upphörde som aktiv. 

1832 då Göta Kanals Östgötadel var klar kom Carl XIV Johan på inspektion. Befästningen mot sjösidan var klar och det egentliga slutvärnet skulle byggas. Kungen lade då grundstenen för huvudporten, det Götiska Valvet.

Löjtnant Johan af Kleen som var chef för byggnadsarbetet lade 1835 fram ett nytt förslag på landfront. Detta efter en studieresa i Europa. Planen var att man skulle avskära Vanäs udde genom ett slutvärn från strand till strand. Slutvärnet, 678 meter långt, en av Europas längsta byggnader, byggdes i två våningar med kanoner i kasematter och skulle utanför stödjas av vallgravar, bastioner, kurtiner och kaponjärer. Ett system som skapade ett djupförsvar framför själva slutvärnet.

Karlsborgs fästning blev aldrig färdig enligt plan utan bastionen framför blev två enklare blockhus. Vapentekniken utvecklades snabbt och fästningens 2 meter tjocka murar klarade inte av att motstå de nya vapnens granater. Samtidigt blev Vaberget i väster en plats varifrån man lätt skulle kunna hota fästningen. 

1888-1909 byggdes på Vaberget en fästning, med ny teknik, insprängd i berget. Anläggningen skulle skydda Karlsborg och dess fästning mot den tidens moderna vapen.

Karlsborg fick sitt namn år 1832. Tidigare kallades platsen Rödesund som var en marknadsplats. Kanalbygget, som blev klart 1822 mellan Vänern-Vättern, bidrog till att här växte fram en bebyggelse.

Fästningsbygget gjorde att det blev en inflyttning. Vad som sägs om både kanal och fästningsbyggande är att det var fångar och straffade som byggde, men det  fanns  även personal för såväl byggnadsarbete som för kringverksamheter. Transporter krävde både hästar, vagnar och skötare/kuskar, som  alla skulle bo och leva. Området vid denna tid var ganska folkrikt. 

Fästningen var tänkt att skydda Konung, Regering och Riksdag, samt för förvar av  rikets guldreserv. Fästningskyrkan i slutvärnet är mycket speciell,  inte bara för att ljuskronan är byggd på fästningen med  bajonetter (276 stycken) som ljushållare, för glaskorset på altaret av Erik Höglund, Boda Glasbruk, samt vävnad av Margareta Sandberg –Hög, Karlsborg. Den skulle också vara plenisal för Riksdagen (Riksdagen i Krigsdelegation) om så skulle behövas. Kyrkan invigdes augusti  1869 och har plats för 700 personer. Kyrkan var fram till 1984 församlingskyrka. Då byggdes Tacksägelsekyrkan i Norra Skogen som övertog denna roll. 

Fästningen blev en militär utbildnings-, förråds- och övningsplats. Fästningen har varit startplats eller grund för många förband. Pionjärerna senare Ingenjörtrupp var med och byggde fästningen och tidigt kom Göta Artilleriregemente att förläggas här. Trängbataljon uppsattes 1892 för att senare bli kår och flytta till Skövde. Luftvärn har också funnits,  först som Luftvärnsartilleri sedan som luftvärn. Tygkår och Intendenturkår har varit förlagda här innan de under 1951-52 uppgick i Trängförbanden. Fästningen har också varit förläggning för Signalregemente och olika militära skolor och staber. Alla truppslag, utom pansar,  har någon historisk knytning till platsen.

Idag finns här Livregementets Husarer, utan hästar, och olika specialenheter som till exempel. Fallskärmsjägarskolan. Fortifikationsförvaltning har  alltid funnits på plats i någon form, för byggnationer och underhåll av fästningen och stödfunktioner.

Dagens fästning är en stor turistattraktion. Fästningen är levande, man bor och arbetar inom den. Det finns affärer och kaféer med mera.

Alla områden är naturligtvis inte öppna för allmänheten. De guidade turerna tar besökaren med innanför och genom murar och utrymmen i vinglande gångar. 

Det  känns som man är i en liten stad i staden när man besöker Karlsborgs fästning.

Källor: Tavlor och broschyrer, Karlsborgs kommun, Pastorat och Fästning.