Invigd 23 september 1989.Återinvigd 12 september 2020.

Skylten bär texten: Forntid – Framtid. Nuets Ansvar.

Märket är placerat strax norr om kyrkan och mot platsen där den gamla Kungsgården var belägen.

Motivering

Levene är gammal historisk bygd. Enligt äldre Västgötalagens Kungalängd föddes Håkan Röde i Levene. Kung Stenkil är också knuten til orten. Vid Levene äng är traktens största gravfält beläget.

Bakgrund

Kung Håkan Röde var kung under andra hälften av 1000-talet. Äldre Västgötalagens Kungalängd anger honom som kung före Kung Stenkil, medan Adam av Bremen menar att Kung Håkan Röde var regent efter Kung Stenkils död. Kung Håkan Röde sägs ha varit kung under tretton vintrar och hans grav återfinns på gravfältet vid Levene äng.  Enligt Adam av Bremen skulle han haft makt över såväl  Västergötland som Mälardalen. Håkan Röde lär ha fått sitt namn av att han var rödhårig.

Kung Stenkil lär även han haft västgötskt påbrå. Han regerade i “gränslandet” mellan asatron och kristendomen. Han önskade landets befolkning kristnad, och  det är skrivet om honom att han “avskaffade bloten i Svidjod (Sverige) och påbjöd att allt folk skulle kristnas. Han sägs ha grundat biskopsätet i Sigtuna. Kung Stenkil omnämns att ha varit en mycket god skytt. Kungsgården, intill vars gräns det Götiska Minnesmärket är placerat, anlades under hans tid. Han avled enligt uppgift år 1066 och ligger begravd under den så kallade “Kungskullen” belägen några kilometer väster om Levene.

På Levene äng låg förr en by och man kan än idag se rester av denna på platsen. Under medeltiden lades marken under Kungsgården och byn övergavs. Därmed blev den en slåtteräng och den sköts som sådan än idag. Efter slåttern och lövtäkt släpps boskap ut för betning.

Levene äng är naturreservat och är den enda större bevarade slåtterängen i södra Skaraborg. Träden består av ekar, björk och hassel. Ängen har en riklig blomning och på våren är marken täckt av vitsippor.

En gårdskyrka sägs ha funnits på platsen för nuvarande kyrkobyggnad redan under 1000-talet. Under 1200-talet blev den en sockenkyrka.  Genom århundradena har byggnaden utökats och förändrats. Den stora förändringen skedde på 1600-talet. Johan Hindriksson Rytter och hans maka fick då Levene gård som förläning av Kronan. Makarna bekostade såväl utbyggnad, förändringar i kyrkorummet och gav gåvor i form av till exempel en mässhake och en förgylld kalk till kyrkan.

Vid denna tid fick kyrkan sin karaktäristiska takryttare sam ett klocktorn vid västgaveln. Detta kan ha sin stomme från den klockstapel som sedan medeltiden funnits på platsen. År 1791 tillbyggdes det rundande koret.

Johan Hindriksson Rytter lät också uppföra ett gravkor för sig, sin familj och för sina efterkommande. År 1887 revs gravkoret och porträttgravhällen placerades på kyrkans fasad.

År 1927 hittades, inmurad i kyrkans västra gavel, en runsten med inskriptionen “Härulv reste stenen efter sina söner Var och Torgöt. Gud hjälpe deras själar väl.”,

Stenen är Sveriges högsta runsten  4,6 meter hög och återfinns idag på Levene Kyrkogård.

Invigningen av det Götiska Märket vid Levene Kungsgård skedde vid Olof Skötkonungslogens tredje Högtidsdag den 23 september 1989 av Högste Styresman Nils Dahlbäck samt dåvarande Gillesordförande Ingemar Norgren.

Några år var märket inte på plats då det blivit påkört av plogbilen och fick tas bort för renovering. Målat och återställt, återinvigdes det därefter  lördagen den 12 september 2020.

Källor:  Göran Englund, Olof Skötkonungslogen.
wadbring.com
Historiebloggen – Dick Harryson.
Länsstyrelsen Västra Götaland.