Märket invigt 1985-06-25

Motivering

Vid denna plats hölls Götiska Förbundets årsmöte/ting åren 1818, 1819 samt 1821. 

Bakgrund

Under pingstdagrna 1872 genomförde Götiska Förbundets Bröder en utflykt till Trollhättan, Vänersborg, Halle- och Hunneberg samt Tunhem för att besöka ställen i trakten, viktiga för Götiska Förbundet, sedan åren runt dess tillkomst.

Med tåg for man till Ronnums station varefter man begav sig till Ättestupan. Efter några timmars samvaro, med bland annat tal och intagande av en enklare frukost, varunder Westgötha Dals rementtsmusiker spelade, begav man sig i lövprydda vagnar till Västra Tunhems kyrka för att där inviga ett Götiskt Märke.

Nedanför ”Häckleberget” , Halleberg med en imponerande ”ättestupa” ligger Hästevadets gravfält. Ett järnåldersfält. Här finns också den riksbekanta domarringen ”Hästevadets stenar” på en stor gravhög. 

Ytterligare en stor gravhög finns på platsen.  Denna del av gravfältet kallas ”Hednaplatsen”. Mellan domarringen och ättestupan fanns tidigare, och ända in på 1920-talet ”Onskälla” eller ”Odens damm”. Traditionen berättar att de efterlevande tvättade sina döda i ”Ons källa” innan begravningen. 

Här kan man också läsa och begrunda Carl von Linnés ord vid besöket 1746, ”Ättestöttan är en Valhall…”

Vid kung Adolf Fredrik och drottning Lovisa Ulrikas besök på platsen 1754, befanns en av ringens stenar vara omkull fallen. På kungens order blev den upprest. Minne av detta finns inhugget i stenen. 

Text: ” Uppå Konung Adolph Fredriks och Drottning Lovisa Ullricas befalning när de den 8 augusti 1754 besågo detta ställe blef denne då kulfalne stenen upprest af länets hövdinge Gref. Adolph Mörner”.

1790 finns en beskrivning av att Odensdamm hade en diameter på ”60 alnar” vilket skulle bli 36 meter. Med åren minskade dammen i storlek för att sedan bli igenfylld under åren 1925-1926 på grund av uppförande av bostadshus.

Ovanför ättestupan på Häcklan finns de naturliga ”dödsbänkarna”, där satt Odens krigare och drack mjöd innan de kastade sig ut för att segla till strid för Oden. Halleberg kallades på 1600-talet för enbart Hall. Detta berg är Skandinaviens största fornborg.
Det finns i dag bara en väg upp, Storegårds klev i sydväst. Andra ställen att ta sig upp var tidigare vid Björndals klev i söder och Skytte klev i öster. Vid dessa klev finner man lämningar efter omfattande försvarsmurar två till sju meter breda och som var  försedda med spetsade pålar. Detta gav ett bra skydd  för både folk och boskap. Här kunde de finna god försörjning genom bland annat fiske  i  stora Hallsjön.

Berget är cirka 20 km².

Källor:

Wenersborgsposten 1872-05-23
P. Bylund, Torstenssonslogen.  Vänersborgs turist.
Bengan´s Historiasidor. Info-tavlor.