Detta Götiska Minnesmärke var det första som sattes upp. Det var den 29 maj år 1871.

Märket står i anslutning till Jonas Alströmers grav vid stadskyrkan, Christine kyrka, namnet efter Drottning Kristina. Drottningen lär ha bidraget med 100 Riksdaler silver för byggnationen. Förbundet sätter här  upp det första Götiska minnesmärket ett år före märket vid Västra Tunhems kyrka  och innan det i Alingsås finns ett Gille.

Götiska Förbundets näst äldsta Gille bildades i Alingsås, 24 oktober 1880 och fick namnet Alströmerslogen. Den förste Alingsåsaren, Svante Ahlrot gick med i Götiska Förbundet 1821.

Motivering
Jonas Alströmer, född Alström 7 januari 1685, adlad Alströmer, död 2 juni 1761. 

Han var en av förgrundspersonerna i Sveriges industrialisering.  Han importerade bl a maskiner och startade flera företag bl.a Alingsås Manufakturverk.  Verksamheterna inom industrierna var spridda inom ett antal områden såsom  bandväveri, färgeri, kattunstryckeri, strumptillverkning, tobakspinneri samt jordbruk. 

Alströmer införde inte den första potatisen till Sverige, men genom sitt jordbruksintresse populariserade han odlandet av potatis som livsmedel. Senare blev potatisen viktig råvara för brännvinstillverkningen och räddade därmed säden till viktig livsmedelsförädling. På Höjentorps kungsgård utanför Skara startade han fåravel med spanska marinofår som också utökades med turkiska angoragetter.

Alströmer var en av de sex som grundande Kungliga Vetenskapsakademien år 1739.

1748 tilldelades han Nordstjärneordern och 1751 adlades han till Alströmer.

Alingsås stadskyrkan tillkomst startade med en grundsten 1629 men själva bygget kom inte igång förrän 1642 och pågick till 1651. Kyrkan hade inget torn men fullbrett kor och en tidstypiskt tresidig altarvägg. Taket var av spån. Kyrkan var på mitten av 1700-talet i så dåligt skick att man funderade på att riva och bygga nytt men fabrikör Sven Lendahl , minnestavla i kyrkan, avstyrde detta med en donation. Åren 1788-1793 reparerades kyrkan samt att torn och sakristia i öster tillkom.

Historia
Alingsås kan komma från ”aling” – en person från Ale härad. ALINGXAAS finns nämnt från år 1357 och var då en kyrkby. En Herr Bengt undertecknade dokument vid denna tid. Han lär ha varit Riddare och Riksråd. Ytterligare en Riddare, Harald Karlsson till Bolltorp finns med i dokumentet.

Runt dagens Alingsås finns gamla bosättningar, man har funnit spår efter sådana invid Mjörns stränder och de beräknas vara 10000 år gamla (8000 år f Kr). Bronsskatter i form av hals- och armringar har påträffats i trakten.  År 1695 hittades en brakteat (smycke/amulett) av guld från 500-talet, c:a 6 cm i diameter.

Hjälmared och Bolltorp nämns som mer viktiga platser före det att Alingsås fick sina stadsrättigheter,  21 september 1619 av Gustaf II Adolf. Detta beroende av freden i Knäred 1613 och Elfsborgs lösen. Kungen tvingade Lödöseborna, som ville bygga upp sin stad, att flytta till Göteborg, Brätte (Vänersborg) eller Alingsås. Det slutgiltiga privilegiebrevet och sigillet fick staden först 1639.

Alingsås var tidigare socken och den gamla landskyrkan har funnits från slutet av 1200-talet. I Riksantikvarieämbetet finns bevarade skrifter att en ny- eller ombyggnad utförts 1293. Landskyrkan var pastoratets moderkyrka till 1652 då den nya Stadskyrkan var klar.

Kullings härad har en fascinerande historia.

Källa: Götiska Minnen, Alströmerska logen, Bengans Historiesidor, RAÄ, Wikipedia.