Vatten – Miljön

Av Chester Melin

Vattendrag
I Sverige finns 700 vattendrag registrerade.
Dessa är tillsammans 15 000 mil långa.
Göta Älv/Klarälven är längst med sina 76 mil.

Sjöar
Sverige har 95 700 sjöar. För att kallas sjö måste ytan vara mer än ett hektar.
Sjöarna utgör tillsammans drygt nio procent av Sveriges yta.
Norrbotten är det län som har flest sjöar – nästan 31 000 stycken.
Sveriges största sjöar är i ordning: Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren, Storsjön.
De djupaste är Hornavan (221m) och Torne träsk (168m).

Vatten

Vattnets kretslopp
Vatten i världshav, floder och sjöar, grundvatten, istäcken och glaciärer utgör tillsammans hydrosfären.
Dessutom finns vatten i atmosfären i form av moln, dimma och vattenånga. Vattnet i atmosfären och hydrosfären befinner sig i ett ständigt kretslopp där avdunstning och nederbörd balanserar varandra globalt.

Ca 94% av allt fritt (icke kemiskt bundet) vatten på jorden är salt, ca 6% sött. Det mesta av detta är grundvatten (4,3%) och is (1,7%), medan 0.029% är vatten i sjöar, floder och våtmarker. Endast ca 0,001% finns i atmosfären, trots den viktiga roll vattnet spelar där.
Stora mängder vatten finns kemiskt bundet i berggrunden och i jordens inre, men deltar inte i kretsloppet.

Människans kropp består till 65 % av vatten. Varje svensk förbrukar i genomsnitt 180 liter dricksvatten om dagen fördelat på:
Dryck och mat – 10 liter, WC-spolning – 35 liter, Disk – 35 liter, Tvätt – 25 liter, Personlig hygien – 65 liter, Övrig användning – 10 liter

Dagsläget
Inte minst världshaven, får i det långa loppet ta emot merparten av alla våra föroreningar.
Antingen häller vi ut dem, mer eller mindre renade, i närmaste vattendrag, eller också faller de ned i sjöar och åar efter en mer eller mindre lång luftfärd. De kan också tränga ut i vattendragen efter en långsam transport genom marken. Även här kan utsläpp i ett land ställa till problem i andra länder. Det visar situationen i Östersjön med all tydlighet.

Växthuseffekten
Växthuseffekten kan leda till att vädersystemen förändras. Man tror t.ex. att redan idag regniga områden kan få ännu mer regn, medan torra områden kan bli ännu torrare. Vad det i sin tur innebär för växter, djur, jord- och skogsbruk etc går bara att ana. En höjning av havsytan med några decimeter kanske inte verkar så farligt. Men merparten av världens stora städer är hamnstäder, som direkt råkar illa ut.

Några av världens mest tätbefolkade områden, t.ex. Bangladesh, ligger också mycket låglänt. Vissa ögrupper, t.ex. Maldiverna, kan komma att bli helt obeboeliga, eftersom havsvågorna i genomsnitt kommer att nå betydligt längre in över land, samtidigt som andra låglänta marker förvandlas till träskmarker.

Uttunning av ozonskiktet
Ozonskiktet- på 15-50 kilometers höjd över jordytan- skyddar livet på jorden mot farlig ultraviolett strålning.
Ett uttunnat ozonlager påverkar djur och växter, bland annat störs havens ekosystem.

Övergödning
Liksom landväxter har havens växter, som till stor del utgörs av alger, behov av näringsämnen för sin tillväxt.
Ämnen som kväve, kisel, fosfor, magnesium, kalium och kalcium behövs i relativt stor omfattning. Om dessa ämnen inte finns närvarande i rätt proportioner stannar tillväxten av. Om ämnena finns i ett stort överskott, kan växterna- både i vatten och på land- börja växa till på ett ohämmat sätt.
Ett fåtal anpassningsbara arter tar överhand. Ofta uppstår sk algblommning med grönt och grumligt vatten som följd. Vid dessa tillfällen är det vanligtvis blågrönalger som massutvecklas. När algerna i vattendrag och hav så småningom dör, sätter mikroorganismerna igång med nedbrytningen. Till deras processer går det åt syre, som finns i gasform i vattnet.

Om övergödningen är kraftig, går all syrgas åt till nedbrytningen och det blir inget över till djurplankton och fisk. Fiskar med krav på goda syreförhållanden och klart vatten, t.ex. laxartade fiskar, försvinner. Dessa fina matfiskar ersätts av sk skräpfisk som mört, braxen och ruda.

De dåliga förhållandena kan även leda till syrebrist, vilket i sin tur kan leda till massdöd av fisk och kväver allt annat liv som finns där. I haven bildas syrgasfria vattenmassor vid bottnarna.
Runt en tredjedel av bottnarna i Östersjön och Kattegatt är utslagna på grund av syrgasbrist. Orenat och/ eller otillräckligt renat avloppsvatten från samhällen och industrier, växtnäringsläckage från skogs- och jordbruk, ogenomtänkta diknings- och vattenståndssänkningar samt utsläpp från förbränningsanläggningar är bara några exempel på människans aktiviteter, vilka alla bidrar till att sjöarnas och havens näringsinnehåll ökar. Havet har en “självreningsförmåga”. Denna process fungerar bra så länge syre finns tillgängligt. Övergödningen av haven kan bara bemästras genom samfällda åtgärder i de kringliggande länderna.

Reduktioner av svenska utsläpp kan dock förbättra situationen i vikar och skärgårdsområden- i hur hög grad varierar från kustavsnitt till kustavsnitt.

Framtiden
Kan vi då inte klara oss i vårt samhälle utan ämnen som kan bli miljögifter?
Vi har ett uppenbart behov av substanser med relativt stor hållbarhet för att bl.a. redskap, färger och elektriskt material skall tåla exempelvis slitage, väder, vind, värme och kyla.
De ämnen som produceras av de levande organismerna själva är i allmänhet lätta att kemiskt sönderdela.

För att öka hållbarheten använder vi därför ofta syntetiska preparat, som inte finns i naturen och följaktligen inte heller så lätt kan brytas ned av växter och djur. Alla sådana ämnen är också potentiella miljögifter.
En riktpunkt för vårt agerande borde därför vara att i största möjliga utsträckning använda ämnen som liknar dem som finns inaturen, dvs biologiskt nedbrytbara ämnen. Erfarenheterna visar också att ämnen som är lösliga i vatten är mindre farliga än fettlösliga substanser.

Ämnen som skall få vidsträckt användning bör därför dessutom helst vara vattenlösliga. Tyvärr kan dock inte alla egenskaper hos en substans förutses, liksom inte heller alla alternativa händelseutvecklingar i naturen.
Detta faktum ger oss ett ansvar att även i fortsättningen förutsättningslöst söka spåra och bevaka föroreningar i miljön och studera olika ämnens effekter på människor, växter och djur.

Det kunskapsunderlag en sådan forskning ger är en nödvändig förutsättning för att samhället skall kunna vidta lämpliga åtgärder för att skydda människans livsmiljö från skadliga effekter av mer eller mindre oumbärliga kemikalier i vår omgivning.

Tänkvärt
Vatten är evigt, ett livets lösningsmedel som sipprar igenom alla celler och förenar allt liv i alla tider.

En del av det vatten som jag bär i min kropp just nu kanske fanns i Genesarets sjö när Jesus gick på vattnet eller i en dinosauries öga när den fixerade ett bytesdjur eller i en sjuksköterskas vatten som hon använde när hon tvättade en skadad soldats sår under Första världskriget.

Vattnet förenar oss med hela livets historia.