Märket invigdes 1990-11-24 av Götiska Commendörers förening i Skaraborg sedermera Commendörsgillet Skaraborg.

Motivering

Götiska Commenddörers förening bildades i Varnhems klosterkyrka 1989 och Commendörsgillet invigdes där den 23 februari 1992. I stort sett har alla Högtidsdagar inom Gillet firat i Varnhems klosterkyrka.

Varnhems klosterkyrka är en av Sveriges riksklenoder och har anor från 700-800-talet. Vid senaste utgrävning påträffades en kyrkorest (Överbo kyrka) med grav som man tro härrör från detta sekelskifte. Dateringen är inte helt klar men det ger en kyrka och ett kristen gravsättning före den officiella och gamla tidpunkten för kristendomen i Sverige.

Bakgrund

Varnhems kloster grundades år 1148 av abbot Henrik och ett dussintal Cisterciensermunkar från Alvastra kloster. År 1150 lär invigningen ägt rum.  Munkarna kom troligtvis ursprungligen från Clairvaux eller Citeaux i Frankrike. Cisterciensermunkar flyttade från Lugnås till Warnem (Varnhem) efter inbjudan av Sigrid som skänkte 14 hemman som inkluderade Varnhems by och Överbo gårdar. En av de drivande ledarna var Bernhard.

Det var en tid svår för alla, inte minst för munkar, så den tidiga historien runt klostret och kyrkan är spännande.

Några år efter invigningen lät den förnäma Sigrid fördriva munkarna på inrådan av en mäktig man. När Sigrid senare drabbades av sjukdom ångrade hon sig och lät dem flytta tillbaka. Runt år 1230, 80 år efter invigningen, eldhärjades byggnaderna. Munkarna byggde emellertid snart upp anläggningen igen.

Cisterciensermunkarna var praktiska och sysslade med fiske, biodling, trädgårds- och lantbruk. Inom klostermurarna rymdes bland annat hospital, fängelse, bibliotek och vävhus. Strax väster om klostret fanns en mindre sjö vilket varit igenlagd men som  är restaurerad och idag benämns Klostersjön.

Första gången Warnem (Varnhem) nämns i skrift är år 1234 och då med anledning av församlingsborna var dåliga på att betala ”kyrkoskatten”. Det var Påven Gregorius IX som skrev till biskop Stenar i Skara, och abboten i Varnem. Kanske tyckte västgötarna i församlingen att det räckte att hålla sockenkyrkan.

Varnhem tillhörde Skarke socken (ev även benämnt Skärke eller Skadarik) och dess kyrka låg cirka 1 km  norr om Varnhem. Sockennamnet Skarke användes ända in på 1900-talet och ibland med Varnhem inom parantes. Skarke sockenkyrka brändes av danskarna år 1566 och blev inte återuppbyggd utan Varnhem fick ta över den rollen. Klostret var då övergivet eftersom klosterstiftelsen upphörde i samband med Gustaf Wasas reformation år 1532.

Bland de mera kända personer som begravts här är Birger Jarl och hans maka Mechtild av Holstein och sonen hertig Erik Birgersson.  Andra gravsatta är Inge d.ä. som flyttades till Varnhem från Hångers kyrkogård, vid den gamla kungsgården Ingatorp i närheten av Gudhem. Inge var en mycket reslig man 2,17-2,19 m och hans gravhäll i kyrkan tyder på denna längd. Övriga att nämna är Knut Eriksson, Erik Knutsson, Erik Eriksson (Läspe o Halte) samt hans syster som dog år 1254. Birger Jarls första fru Ingeborg Eriksdotter ligger även begravd här.

Vi får heller inte glömma  Greven Magnus Gabriel De la Gardie restaurerade kyrkan och bidrog till att den räddades från förfall. Tillsammans med sin hustru Maria Euphrosyne har han här har sitt sista vilorum liksom sonen Gustav Adolf De la Gardie och hans gemål Elisabeth Oxenstierna.
Även biskop Bengt d.y. av Skara, död år 1228 har begravts här och man kan undra varför. Trots att Skara domkyrka, Sankta Maria (Heliga Jungfruns kyrka) fanns, blev biskopen begravd i Varnhem.

Varnhem har mycket att berätta och mycket har skrivits och allt i den tidiga historien är ännu inte känt. Jan Guillous romaner om Tempelriddaren Arn de Gothia, den fiktive korsriddare Arn Magnusson av Folkungaätten har gjort Västgötabygdens historia mer folklig och känd, samt visar också på hur omvärlden påverkat oss.

Varnhem är ett uppskattat besöksmål.

Källor: Faktablad, tavlor inom klosterområdet. Wikipedia.
Bengans historiasidor  
m.fl.