Detta märke sattes upp 21 augusti 1985 av Gustaf II Adolfslogen i Göteborg.

Märket har i samband med Fastighetsverkets renovering flyttats till nuvarande plats då det fanns risk för skador i samband med planerat arbete.

Bakgrund

Byggnationen av Karlstens fästning, eller också skrivet Carlstens fästning, påbörjades efter freden i Roskilde år 1658. Den är belägen på Marstrandsön som skydd för den sedan länge viktiga hamnen. När Bohuslän blev svenskt förlade Karl X Gustav delar av flottan till denna hamn på grund av att den mestadels var isfri. Naturligtvis var det viktigt att försvara nytillkommen kust och handel i västerled. Först byggdes ett fyrkantigt torn på öns högsta topp med murar som omgärdade en liten bondgård.

På 1680-talet byggdes tornet om till att bli runt samt högre. Murarna höjdes och först i början av 1700-talet var vallarna runt den stora borggården färdig.  Senare har byggnationer också gjorts utanför vallarna.

Arbetet med att släpa sten till byggnationen krävde mycket arbetskraft och det vanliga var att men använde straffade till detta. Lagen erhöll ett nytt straff  ”Marstrandsarbete” på så vis fick man arbetskraft från hela riket, strafftiden var från 1 år till livstid. Det var allt från småtjuvar till mördare. För att förhindra rymning hade fångarna en två kilos stålkula i kätting, fästad vid ena fotleden. Var fången rymningsbenägen eller att man behövde vara  särskilt försiktig med en fånge kunde man förstärka med  vikter  upp till mer än 30 kilo. Arbetsförhållandena var svåra och det var stor dödlighet, speciellt om vintern.

Byggarbetarna med straffångar pågick ända fram till 1860. Redan 1854 upphörde fästningen som fängelse. Den mest kände fången är ”Lasse-Maja” som satt där 1813-1839 och han lär ha lämnat ett stabilt tumavtryck. Hans riktiga namn var Lars Larsson Molin och kom från Arbogatrakten. Han fick sitt namn ”Lasse-Maja” på grund av att han klädde ut sig till kvinna och som sådan hade han tillägnat sig goda kokkunskaper och fick utföra sitt straff i köket. Han benådades av Carl XIV Johan.

Fästningen har blivit anfallen två gånger och fallit i angriparens händer. Den Danske ståthållaren i Norge Gyldenlöwe intog den år 1677. År 1719 var det dags igen, denna gång var det den norske amiralen Tordenskjold. Båda gångerna fick Sverige tillbaka fästningen vid fredsförhandlingarna.

1882 upphörde fästningen som del i svenska försvaret.

Sedan 25 januari 1935 är den ett byggnadsminnesmärke.

Marstrand tillhör idag Kungälvs kommun, en svensk kommun med två stora Fästningar, Bohus och Carlstens.

Källor: Statens Fastighetsverk (SFV). Infoblad.