Motivering

Det Götiska minnesmärket är placerat vid Skansen Westgötha Leijon av två olika skäl , dels för att det är en historisk plats med skans och dels för  att denna byggnad sedan 1974 är Götiska Förbundets Förbundsborg.

Bakgrund

Skansen eller som den ofta benämns ”Lejonet” är Götiska Förbundets  Förbundsborg, en angelägenhet för hela Förbundet. Idag har två Riddaregillen, ett Victoriagille samt ett Commendörsgille här sina säten. När Götiska Förbundet övertog Skansen och flyttade dit den 2 mars 1974 hade Förbundet lite annorlunda organisation än idag. Högsta styrelsen, Commendörsgillet, Gustav II Adolfslogen (moderlogen) fanns då i Göteborg. Fyra Riddaregillen hade verksamhet utanför Göteborg.  Det var Alströmerska logen i Alingsås, Torstensonslogen i Trollhättan, Afzeliuslogen i Falköping och Aschebergslogen i Uddevalla. Riddaregillenas ordförande ingick i Högsta styrelsen. All gradgivning i dåvarande Commendörsgillet ägde rum i Skansen Lejonet eller tidigare lokaler ända fram till 1991. Helt naturligt eftersom det bara fanns ett enda Commendörsgille. Då uppstod en naturlig samhörighet med denna Förbundsborg. 

Hoten mot våra historiska platser, där vi har våra minnesmärken, pågår ständigt och sägs vara tvingande på grund av utvecklingen. Alla vi som vill bevara vårt arv kallas av många för bakåtsträvare. Skansen har genom århundraden stått emot ett antal hot.

I början på 1800-talet hade handelsstaden Göteborg växtverk och vallarna och befästningsmurarna var då ett hinder för vidare bosättningar och utbyggnad.  År 1807 revs dessa vallar men Skansen Lejonet och Skansen Kronan fick stå kvar.

Efter andra världskriget hade Skansen Lejonet tjänat ut även som förrådsanläggning och Fortifikationsverket lät Skansen stå till förfall. Tiden tärde på byggnaden och duvor flyttade in. Efter c:a 30 år (1970) var den ordentligt nergången och då visades den för Förbundets fastighetskommitté.

Redan under 1940-talet hade man vid en Götisk kväll startat en insamling till en ”egen” Borg. Den inbragte 29 kronor och 75 Öre. Insamlingen avstannade dock. Högtidsdagen 1954 meddelade Högsta Ordföranden Manne Tistrand att en anonym broder skänkt 1000 kr till en egen borg. Donatorn avslöjades som Lennart Hansson och senare skänkte han ytterligare 1000 kr samt beslöt Högsta Styrelsen att tillskjuta lika mycket. Nu var grundplåten uppe i cirka  4000 kr. December 1957 bildades en fastighetskommitté bestående av Lennart Hansson, Gösta Magnusson och Kurt Ekroth*), som fick donationer och startade insamlingar. Efter ett drygt år hade man 9000 kr.  Insamling, inflation och fastighetspriser gick inte kommitténs väg. 1971 kom förslaget att disponera Skansen Lejonet mot invändig iordningställning. Försvaret (FortV), ägaren, skulle svara för utvändigt underhåll. Det tog tre år innan invigningen kunde genomföras.

De åren lade Förbundsmedlemmar ner massor av tid och pengar. De tidigare insamlingslistorna, försäljningen av Förbundsnålar och korrespondensmärken utökades med att man kunde köpa in egen stol i Borgen. För 120kr fick man köpa en stol med sin namnskylt. Motsvarande pris för karmstol var 160kr. Nästa gång du besöker Skansen, läs på vems stol du sitter. En intressant återblick. 

Enskilda medlemmar, Gillen och deras Damklubbar skänkte pengar och föremål. Ordensbröder, tillsammans med, eller utan maka i Damklubb,lade ner ett jättearbete med basarer med mera  i syfte att samla in pengar. Hela familjer var delaktiga. Så blev Skansen Götiska Förbundets Förbundsborg.

Ett senare hot mot Borgen kom när  Trafikverket som ville spränga  järnvägstunneln ”västra länken” rakt under Gullbergs klippa, platsen på vilken Skansen vilar.

Nuvarande ägare Fastighetsverket avvisade förslaget på grund av skaderisk på Skansen vid sprängningsarbeten samt vibrationsskador vid trafik. Även Riksantikvarieämbetet  avstyrkte med tanke på allvarliga risker.

Även Götiska Förbundet uttryckte sin oro för att skador skulle uppkomma.

När nu sprängningar är klara kan vi glädjande konstatera att så långt var oron obefogad.