Viktiga årtal och händelser i historien för Sveriges Kvinnor

 
Av Gunnel Blomster

 

ÅR 1250. Birger Jarls edsöreslagar om hemfrid, kvinnofrid, kyrkofrid och tingsfrid. Detta innebar för den tiden en stor lättnad för kvinnor. Kvinnor var inte längre alle mans egendom utan kunde freda sig både i hemmet och i kyrkan. Dessa regler har fungerat väl in till dessa dagar. Sedan några år är kyrkofriden inte lika helgad som tidigare.

 

ÅR 1842. Kom Folkskolestadgan som påbjöd skolplikt för alla från 7 års ålder.
 
ÅR 1845. Kom den revolutionerade lagen om att syskon skulle ärva lika - oavsett kön.

 

ÅR 1858. Stiftades lagen om att ogifta kvinnor blev myndiga vid 25 års ålder. En gift kvinna blev myndig vid 21 år ålder men detta hade i sig ingen betydelse då man ingick äktenskap blev mannen överhuvud med rätt att i allt besluta för familjen.
Intill äktenskapets ingång var fadern den som beslutade över dottern men han hade också försörjningsplikt mot henne.

Hade kvinnan blivit 25 år var möjligheten till äktenskap relativt låg och då borde hon bli självförsörjande. Faderns skyldighet upphörde.

 

ÅR 1870. Påbörjade de första kvinnorna att studera till studentexamen. Denna examen hade varit exklusivt för männen. Lagen var också ett erkännande att kvinnor hade lika stor intelligens som män, men de fick inte fortsätta sina studier efter avlagd examen. Tre år senare…

 

ÅR 1873. Kvinnorna fick fortsätta studera till en akademisk examen. Nu var ”isen bruten” för ett erkännande av kvinnornas förmågor. Därefter kom flera lagar som kom att likställa män och kvinnor.

 

ÅR 1884. Blev alla svenska medborgare myndiga vid 21 år ålder. Dock hade mannen i ett äktenskap samma rätt och skyldigheter som tidigare.

 

ÅR 1920. Först skrevs bestämmelsen om myndighet för alla in i Giftermålsbalken att makar var likställda i äktenskapet. Trots detta var det mannen som hade ansvaret för barnens vård, fostran och utbildning. Av denna anledning kom alltid döttrarna i familjen sist vad gällde utbildning. Det var ju inte viktigt med utbildning då hon ändå skulle gifta sig.

 

ÅR 1921. Kom lagen om att alla kvinnor fick rösträtt och de kunde också bli politiskt valda till ett ämbete/uppdrag.

 

ÅR 1950. Kom en ny Föräldrabalk som likställde makar vad gällde barnens vård, fostran och utbildning. Nu kunde kvinnor mer än tidigare höja sin röst för att döttrarna skulle få lika utbildning som sönerna.
Fortfarande fanns många särbestämmelser för kvinnor och många yrken var stängda för kvinnor. Kvinnor fick inte arbeta under jord, inte heller inom verkstadsindustrin. De flesta statliga yrkena var också stängda förutom kontorsarbeten. Så kom…

 

ÅR 1958. Svenska kyrkan öppnade prästyrket för kvinnor. Väldigt många ansåg att en kvinna inte var värdig att framför Guds ord.

Idag är yrket på väg att bli ett kvinnoyrke då det utexamineras fler kvinnliga teologer än manliga.


Efter 1958 kom allt fler yrken att öppnas för kvinnor - polis, tullare, pilot, officer m.m. och…

 

ÅR 1979. Successionsförordningen ändrades så att äldsta barnet i Kungafamiljen ärver Kronan.
Observera att Kronprinsessan/Kronprinsen blir myndig först vid 25 års ålder.

 

SVERIGES FÖRSTA FEMINIST

HEDVIG CHARLOTTA NORDENFLYKT föddes 1718. Hon var i den sanna andan en feminist i ord och handling.

Fredrika Bremer har i litteraturen tillskrivits titeln ”Sveriges första feminist” men då har man glömt Hedvig Charlotta.
Hedvig Charlotta försörjde sig på att skriva vilket var unikt för tiden. Hon skrev poesi och visor. Hon gav ut flera diktsamlingar. 
I en skrivelse från 1741 ”Fruentimbers Plikt at upöfwa deras Wett” där hon ger sig på kvinnoförtrycket och kräver kvinnans rätt

till att läsa och studera.
Tillsammans med två män startade hon ett Ordenssällskap ”Tankebyggareorden”.

Tyvärr gick Orden i graven tillsammans med Hedvig Charlotta då hon avled 1763.

 

KVINNA TILL SJÖSS

ANNA MARIA JANSDOTTER ENGSTEN var piga hos en kapten inom svenska flottan under Gustaf III tid. Under d s k Viborgska gatloppet 1790 förtäljer oss historien att Anna Maria tillsammans med 5 båtsmän hade ansvaret för en båt med bl a kaptenens tillhörigheter och proviant för den reträtt från Viborg som de var i färd med. Båten besköts och tog in vatten. De fem båtsmännen beslöt lämna båten men Anna Maria stannade kvar. Anna Maria resonerade som så att det man blivit anförtrodd lämnar man inte. Trots att båten krävde minst 2 besättningsmän, lyckades hon ensam styra båten till Svensksund.
Gustaf III blev imponerad av Anna Marias bragd och gav henne den svenska medaljen ”För tapperhet till sjöss” samt skulle hon även få 50 riksdaler. Betalningen uteblev, trots Konungens löfte, varför Anna Maria skrev ett klagobrev och så småningom fick hon sina pengar utbetalda.

 

FÖRSTA SVENSKA HELGONET

INGEGERD OLOFSDOTTER, DOTTER TILL OLOF SKÖTKONUNG, föddes ca år 1000. Ingegerd var bortlovad till Olov Haraldsson i Norge, men fadern beslöt att gifta bort Ingegerd till Jaroslav Vladimirovitj av Novgorod. När Ingegerd kom till Ryssland tog hon sig namnet Irina. Jaroslav och Irina fick 4 döttrar vilka i sin tur blev bortgifta till olika konungar i Europa, bl a Frankrike och Ungern.
Jaroslav blev senare känd som ”Storfurst Jaroslav den vise av Kiev”. Ingegerd vördas än idag som ”Anna av Novgorod”. Namnet Anna fick Ingegerd vid sin helgonförklaring och anses vara det första svenska helgonet. Det skall sägas att uppgifter om henne är få och vi vet inte så mycket om hennes liv, detta gäller även upphöjelsen till helgon. Ingegerd avled 1050 och ligger begravd med sin man i en sarkofag i Sofiakatedralen i Kiev.

 

KVINNOR PÅ MARSCH

Många är de berättelser om kvinnor som stred i uniform under 1600- och 1700-talen. Sant eller osant, men några exempel på kvinnor som stridit i uniform finns belagt. En Svensk kvinna, Ulrika Eleonora Ståhlhammar, gick vid 25 år ålder, i tjänst som artillerist under namnet Wilhelm Edstedt. Hon gifte sig, och äktenskapet varade i 10 år. Fadern som var överstelöjtnant, sökte efter sin dotter och fann henne så småningom. Hon övertalades att åter ”bära kjol” och ange sig själv. Hon ställdes inför rätta, men som tack för ett gott uppförande och arbete i armén, och efter kungligt ingripande, fick hon ett mycket lindrigt straff - en månads fängelse. De kvinnor som var i strid, var ett fåtal men väldigt omtalade.
Den stora skaran av kvinnor och barn var medföljande till hären och utgjorde trossen. De medföljande var ofta fler än de stridande soldaterna. Kvinnornas uppgift var att laga mat, hålla rent, tvätta och laga kläder, sköta skadade soldater, bära vatten osv.
Kvinnorna hade en mycket stark hierarki mellan sig. Gifta kvinnor högst upp, därefter de kvinnor som var sambo med en man

(de kallades för horor). Längst ner kom kvinnor utan män och prostituerade.
Om en kvinna fick rätten att ha marketenteri visste hon att försörjningen för henne och eventuella barn var garanterad. Hos marketenterskan fanns alla nödvändiga varor. Ett fåtal kvinnor fick också statlig pension.

 

VIKTIGA DATUM FÖR KVINNOR I GÖTISKA FÖRBUNDET ATT HÖGTIDLIGHÅLLA


23 febr     Arvprinsessan Estelles födelsedag
27 febr     Invigningen av Emerentialogen i Göteborg 2013
6  mars    Kvinnodagen
12 mars  Kronprinsessans namnsdag
30 april    Konungens födelsedag
20 maj     Invigningen av Victorialogen i Skara år 2000
6  juni      Sveriges Nationaldag
14 juli      Kronprinsessan Victorias födelsedag
1  sept     Invigningen av Margaretalogen i Uddevalla år 2007
24 okt      FN-dagen
14 nov     Invigningen av Commendörsgillet Josefina i Skara 2009
23 dec     Drottning Silvias födelsedag


© Copyright Götiska Förbundet


 | Webbkarta | Logga in |