29. Carlsborgs Fästning

 

 
   


 

Carl XIV Johanlogen invigde märket vid sin Högtidsdag 2005-10-09, då de firade 10 år. Märket är placerat vid Götiska Valvet.

 

Byggandet av Carlsborgs fästning är nästan samtida med vårt förbunds tillkomst  och det var Carl XIV Johan som beslutade att fästningen skulle komma till. Förlusten av Finland är en del av orsaken. Birger Jarl grundade, på sin tid, Stockholm som skydd mot insegling i Mälaren och möjligheten att ta sig till Rikets kärna. Stockholm blev senare en central plats för landet, betänk att kommunikation var enklast per båt. När sedan Finland var borta låg huvudstaden i ytterkant, fortfarande bra för kommunikationer av fredligt slag, men mycket utsatt vid ofred.

 

 

Bild: Krigsarkivet

 

 

 

 

1819 beslutades byggandet av Carlsborgs fästning  i enlighet med Centralförsvarstanken. Fästningen förlades på Vanäs udde vid Vätterns västra strand. General Bengt Erland Franc-Sparre, chef för ingenjörskåren,   fick utarbeta den första planen. Under de första åren schaktades vallarna upp. Det var stora volymer som hanterades, cirka en miljon ton sand. Vallarna ligger mot sjösidorna och är totalt cirka 5 km. Nedanför vallarna är det byggt ett stormhinder mellan kaponjärerna. Hindret består av en kalkstensgrund, däri  fyra meter långa smidda järntenar. Naturligtvis spetsade och sammanfogade. De är tillverkade i Igelbäcken ungefär 10 km norr om Karlsborg där idag endast masugnen kan beskådas.

1831 flyttade den första garnisonen in, det var Göta artilleriregemente. De omgrupperades från Varberg vars fästning då upphörde som aktiv. 

 

 

1832 då Göta Kanals Östgötadel var klar kom Carl XIV Johan på inspektion. Befästningen mot sjösidan var klar och det egenliga slutvärnet skulle byggas. Kungen lade då grundstenen för huvudporten, det Götiska Valvet.

 

Löjtnant Johan af Kleen som var chef för byggnadsarbetet lade 1835 fram ett nytt förslag på landfront. Detta efter en studieresa i Europa. Planen var att man skulle avskära Vanäs udde genom ett slutvärn från strand till strand. Slutvärnet, 678 meter långt, en av Europas längsta byggnader, byggdes i två våningar med kanoner i kasematter och skulle utanför stödjas av vallgravar, bastioner, kurtiner och kaponjärer. Ett system som skapade ett djupförsvar framför själva slutvärnet.

 

 
   

 

 

Karlsborgs fästning blev aldrig färdig enligt plan utan bastionen framför blev två enklare blockhus. Vapentekniken utvecklades snabbt och fästningens 2 meter tjocka murar klarade inte av att motstå de nya vapnens granater. Samtidigt blev Vaberget i väster en plats varifrån man lätt skulle kunna hota fästningen. 

 

 
   

 

 

1888-1909 byggdes på Vaberget en fästning, med ny teknik, insprängd i berget. Anläggningen skulle skydda Karlsborg och fästningen mot den tidens moderna vapen.

 

Karlsborg fick sitt namn år 1832. Tidigare kallades platsen Rödesund som var en marknadsplats. Kanalbygget, som blev klart 1822 mellan Vänern-Vättern, bidrog till att här växte fram en bebyggelse.

 

 Fästningsbygget gjorde att det blev en inflyttning. Vad som sägs om både kanal och fästningsbyggande, att det var fångar och straffade som byggde, så fanns det även personal för byggnadsarbete som för kringverksamheter.

Transporter krävde både hästar, vagnar och skötare/kuskar, som  alla skulle bo och leva. Området vid denna tid var ganska folkrikt.

 

Fästningen var tänkt att skydda Konung, Regering och Riksdag, samt förvara rikets guldreserv. Fästningskyrkan i slutvärnet är mycket speciell,  inte bara för att ljuskronan är byggd på fästningen med  bajonetter (276 stycken) som ljushållare, glaskorset på altaret av Erik Höglund, Boda Glasbruk, samt vävnad av Margareta Sandberg –Hög, Karlsborg. Den skulle också vara plenisal för Riksdagen (Riksdagen i Krigsdelegation) om så skulle behövas. Kyrkan invigdes augusti  1869 och har plats för 700 personer. Kyrkan var fram till 1984 församlingskyrka. Då byggdes Tacksägelsekyrkan i Norra Skogen som övertog denna roll. 

 

Fästningen blev en militär utbildnings-, förråds- och övningsplats.

 

 

 
   

 

Fästningen har varit startplats eller grund för många förband. Pionjärerna senare Ingenjörtrupp var med och byggde fästningen och tidigt kom Göta Artilleriregemente. Trängbataljon uppsattes 1892 för att senare bli kår och flytta till Skövde. Luftvärn har också funnits där, först som Luftvärnsartilleri sedan som luftvärn. Tygkår och  Intendenturkår har varit förlagda här innan de under 1951-52 uppgick i Trängförbanden. Fästningen har också varit förläggning för Signalregemente och olika militära skolor och staber. Alla truppslag, utom pansar,  har någon historisk knytning till platsen.

 

Idag finns här  Livregementets Husarer, utan hästar, pch olika specialenheter som t. ex. Fallskärms-jägarskolan. Fortifikationsförvaltning har  alltid funnits där i någon form, för byggnationer och underhåll av fästningen och stödfunktioner.

 

Dagens fästning är en stor turistattraktion. Fästningen är levande, man bor och arbetar inom den. Det finns affärer och kaféer m.m.  

Alla områden är naturligtvis inte öppna för allmänheten. De guidade turerna tar besökaren med innanför och genom murar och utrymmen i vinglande gångar. 

 

Det  känns som man är i en liten stad i staden när man går eller åker där innanför vallarna.

 

Källor: Tavlor och broschyrer, Karlsborgs Kn, Pastorat och Fästning.

Publicerat: 2014-12-19


© Copyright Götiska Förbundet


 | Webbkarta | Logga in |