17  Götala Herrgård

 

Märket uppsattes den 20 april 1985

 

Motivering


Götala är näst Skansen Lejonet Götiska Förbundets ”starkaste” Borg. Där återfinner vi Afzeliuslogen,

Commendörsgillet Skaraborg, Victorialogen i Skara  och Commendörsgillet Josefina, i den ordning de invigts.

 

 

 

Bakgrund


Götala är kanske den äldsta dokumenterade platsen där medlemmar inom Götiska Förbundet har sina sammankomster.  

Götala har dokumenterat varit med i vår historia sedan början av 1200-talet men den nuvarande byggnaden uppfördes

på 1890-talet. Under  Scaras tid som maktcentra var Götala en viktig plats och har varit såväl kungsgård som biskopsgård.

Det medförde ödeläggelser vid stridigheter under århundraden av krig. Senast var det dock en vanlig brand som ödelade huvudbyggnaden.

 

 I samband med återuppbyggnaden flyttades flygelbyggnaderna in till Skara och de återfinns invid Kråks Värdshus i närheten av Västergötlands museum. 

 

I Götiska Minnen år 2013 återfinns en artikel om Götala. Tidigare har Götiska Förbundets nuvarande Stormästaren skrivit

en del artiklar. Det finns mycket att läsa om Götala i olika arkiv inte minst i Stift- och Riksarkiv.

 

Götala – platsen för alla Götars ting? Ingen vet med säkerhet. Slutleden, d v s ALA kommer av AHLS, som på gotiska betyder

HELIG eller TEMPEL. GAUTS TEMPEL har historikern Adolf Schück skrivit i en uppsats.

Schück menar att det västgötska landstinget under medeltiden samlades i Skara.

Men om guden GAUT är samma gud som ODEN syftar väl denna plats lite längre tillbaka än medeltiden för då hade vi blivit kristna?

 

Tempelbacka är en gravplats på en tydlig kulle, strax väster om Götala, som höjer sig över de ursprungligen sanka omgivningarna. Gravplatsen har en rund och en kvadratisk stensättning, två domarringar och två s k älvkvarnsblock.

Den kvadratiska stensättningen mäter 9x9 meter och har hörnstenar som ursprungligen var resta.

Domarringarna, som flankerar kvadraten, består av 9 respektive 7 stenar av vilka några är så höga som en meter.

På kullens nordsida finner vi de s k älvkvarnsstenarna med sina skålgropar. Den största har 45 skålgropar.

I väster finns en 20 meter lång rad av stenar. Vad använde man älvkvarnstenarna till? Mortel eller magisk offersten?

Ingen vet men s.k Kloka Gummor använde den ända fram till tidigt 1900-tal.

Mellan utknackning till 1900-talet är det 2500år. Troligen  har de haft olika användningsområden under en så lång tid.

 

Hur kan det komma sig att detta jämförelsevis blygsamma gravfält fått namnet Tempelbacka och utpekats som platsen för alla

Götars ting? Svaret ligger nog i geografin. Färdvägarna var utefter vattenleder och stigar/rid/klövjevägar.

Götalabäcken, idag liten men fortfarande i förbindelse med Afsen – Flian – Lidan – Vänern nog så viktig.

I gamla tider var det ett brett vatten, med sankmark inräknad var den på sina ställen hundra meter bred, med många vad.

Än idag benämns en plats strax öster om Götala som ”Stora Taskavadet” som i namnet anger vattendjupet.

 

Vi får inte glömma att dåtidens farkoster inte krävde stora vattendjup.

I en bulla av påven Nicolaus III så nämns Skara hamn, portum scarensem , den borde finnas söder – sydost om Gälakvist,

(en av borgarna i Skara) alltså mot Tempelbacka.

 

Det sägs att det inte var tätbefolkat p g a jordmån och då jämfört med Falbygden, Vara – Lidköpings slätterna samt i Vadsbo.

Men krävde inte denna maktens centra människor?

Hur  höll man biskops-  och kungaborgar utan tjänstefolk och varifrån kom allt som dessa behövde?

 

År 1020 blev Skara biskopsäte och Olof Skötkonung hade Scara (stavning i äldre dokument)  som huvudstad under 1000-talet.

Vi har ett antal gamla biskopssäten Mildeshed, Brunsbo och Götala,  men även kungarna hade sina fästen t ex borgen Gälakvist,

Axevalla hus, Nabbeborg samt ytterligare två omtalade Swijneborg och Luzeborg.

Swijneborg kan varit väster om Scara. Skaraborgs slott som placerat norr om Gälakvist tillkom senare och brändes 1612.

 

Vid Götala (Götala kyrka – Djurgårdsäng)  har påträffats en guld-  och silverskatt från 500-talet. Troligen har den tillhört en guldsmed.

Den innehöll 15 guldföremål, 10 stora guldtackor, ett dussin silversmycken, 60 silverringar och remsor och buntar av tråd i silver

samt två guldbrakteater. Brakteat =amulett i guld/silver, stiliserad rovfågel – reptil. 

 

 

(SHM CC-BY-NC-ND 2.5 SE)

 

Denna del av Skaraborg låg centralt till, mellan de rikare bygderna. Det var därför naturligt att man samlades här för handel och köpenskap samt, varför inte? – för att skipa rätt dvs hålla tingsförhandlingar.

 

Här var en stor knutpunkt med vägar mot Lödöse, Gudhem – Ätradalen, Axevall – Varnhem – Östergötland och Ullervad –

Ramunboda i Tiveden mot Nordanskog (Svealand från 1400-talet). Vi får inte glömma väster ut mot Lidköping – Kålland – Norge.

Här fanns också förbindelsen Götala – Brunsbo – Järnsyssla på Skarabergsåsen. Om vi då läser Skaras historia och där ser att

man kopplar Järn till Jarl och får Jarlsyssla – Jarlens boplats. Skarabergsåsen en s k stötvallsås, uppkommen genom att  inlandsisen 

under en kallare period växte till och sköt jordmassor framför sig. När isen sedan drog sig tillbaka efterlämnade dessa jordmassor en ås.  

 

Järnframställning har troligtvis också funnits i Götalas närhet. Tekniken visades av vår Götiske broder Mac Key.

Man använde s k  rödjord som råvara.

Då  var forskareliten skeptisk till att få fram t ex hållbara svärd. Idag vet vi att tekniken används i Japan för bl a Samurajsvärd.

En liknande teknik, Damaskusstål, används i köksknivar av hög kvallitet.

 

Götala har en lång historia, minst från 400-500-talet fram till dags datum.

 

Källor:

Götiska Minnen 2013, m fl årgångar.

”Götala” av Bengt P Gustafsson.

”Myten om Ubsola” av Ingenjör Mac Key.

Historiska museet – ”Lyckostenar”  samt föremålssamlingar.

 

Publ 2014-02-02


© Copyright Götiska Förbundet


 | Webbkarta | Logga in |