8. Blomsholm, Strömstad

 

Märket uppsattes 24 juni 1910.

 

Motivering

 

Platsen är historiskt intressant med spår från järnåldern och framåt.


 

 

 
   

 

 

Vi befinner oss nu på en plats som varit skådeplats för många spännande händelser de senaste 2000 åren.

Stigen leder oss genom ett landskap som präglats av odling och bete till några av Bohusläns mest kända fornlämningar.

Skyltar berättar historien om fornlämningarna, byggnaderna och platserna utmed stigen.

 

STENSKEPPET

 

Bohusläns största skeppssättning är mer än 40 meter lång och har vacker utsikt över odlingsmarkerna.

Graven kallas Stenskeppet, och den omges av ett gravfält med ett tjugotal gravar.

De anlades troligen under den senare delen av järnåldern, ca 400-600 e.vt.

Då stod havsvattennivån ungefär fem meter över dagens och Stenskeppet hade i stället utsikt över en skyddad havsvik.

Vid skogsbrynet i sydväst syns storhögen Grönehög.

 

KVARNARNA OCH GALÄRVÄGEN

 

Forsen i Blomsholmsbäcken har drivit kvarnar och sågar åtminstone sedan 1612.

Kvarnarna gav mjöl och sågarna levererade virke, som sedan exporterades sjövägen till Europa.

Idag finns flera fördämningar och husgrunder kvar vid bäckfåran, tillsammans med modernare av betong.

Under sommaren 1718 kunde man här beskåda en märklig tilldragelse.

Karl XII hade beordrat att ett antal galärer och andra krigsskepp skulle flyttas från Strömstad till Idefjorden landvägen,

för att sättas in i kriget mot Norge.

Skeppen drogs på land förbi Blomsholms kvarnar och trots en rad problem lyckades man genomföra det jättelika företaget. 

 

DOMARRINGEN OCH GRAVFÄLTET

 

På backarna ned mot slätten vid Blomsholm ligger ett stort gravfält från järnåldern.

Här finner vi bland annat Bohusläns största domarring, gravhögar av olika storlekar, stensättningar och resta stenar.

Gravarna har anlagts ca 0-600 e.vt.

Från domarringen har men en fin vy mot "Blomsholmsskeppet."

 

 
   

 

Michael Bratell upptäcker Götiska Förbundets Minnesmärke vid Blomsholm och nedan följer delar av den dialog som uppkom med

Sofia Hagberg och som blev upprinnelsen till ovanstående text. 

 

 

-  Du och din sambo hamnade i Blomsholm, var det en planerad resa eller hamnade ni där spontant?

 

-  Vi var på väg mellan Oslo och Göteborg i bil. Vädret erbjöd möjligheter att utforska någon lämplig sevärdighet, och Blomsholm

visade sig ligga bra till.

 

-  Visste ni något om platsen innan ni kom dit?


- Nej, inget. Vi har varit på hällristningssafari i Bohuslän någon gång tidigare och tänkte oss möjligen kunna hitta något från

kanske sten- eller järnålder när vi såg fornminnesskylten och svängde av.

 

-  Väl där, är platsen väl omhändertagen/väl vårdad? Bra information?


-  Det var jättefint, nyslaget gräs som gjorde åkerlandskapet framkomligt till fots med utmärkt information på platsen.

Vi fick oss en trevlig rundvandring i imponerande omgivningar.

 

-  Var platsen intressant? Gav den upphov till någon positiv historisk upplevelse, kändes platsen  spännande och unik? 


-  Blomsholm är en mycket rik kulturbyggd där spår från de senaste två årtusendena verkligen bara väntar på att få upplevas i landskapet. En helt fantastisk plats!

 

- Vad visste ni om Götiska Förbundet innan ni såg minnesmärket?


- Inget, mer än att ordet "hej" skall ha blivit modeord efter kulturpersonligheter kring förra seklets början inlett Götiska Förbundets sammankomster med detta, för dem, autentiska nordiska ord. Jag vet inte om historien stämmer, dock säger man intressant nog inte "hej" på island, till skillnad från övriga nordiska länder (utom möjligen Finland). Det skulle eventuellt kunna tyda på att det "förts in" igen under nationalromantiken, från det förflutna, men försvunnit för gott från Island.

 

Notera: Detta nämnda är inte ”vårt” Götiska Förbund,  Det nämnda är det litterära Götiska Förbundet verksamt 1811-1844.

Vårt ordenssällskap bildades 1815 och firar snart 200 år.

 

- Vet ni något mer om Götiska Förbundet nu?

 

- Nja, inte mycket tyvärr. Men det känns ju spontant roligt att det finns kvar och det vore kul att få lite veta mer.

 

På platsen tänkte jag mig  nog  en samling imposanta herrar från förra sekelskiftet med skruvmustascher iförda hög hatt som skålar i punsch, eller kanske svagdricka "till fädrens minne". Omgivningarna lämpar sig möjligen för dylika påhitt, både då och nu. Dagens Förbund är säkert något helt annat.

 

-  Fick ni uppfattningen att Förbundet gör en viktig insats för främjandet av historia, kultur och miljö? 

 

- Det föreföll varit Bohusläns museum som låg bakom de utmärkta skyltarna och det har samtidigt skett en betydande trädfällning på platsen, vilken annars mycket snart skulle ha omslutits av den tätaste skog. Det slog oss båda vilket enormt arbete som måste ligga bakom att göra en sådan plats så fin att besöka; exakt vem eller vilka som ligger bakom vet jag ju inte men är Götiska Förbundet inblandade kan de känna sig mycket nöjda tycker jag.

 

- Tycker/tror ni att Förbundet behöver göra mer för att nå ut med sitt budskap om bevarandet och förvaltandet av historia, kultur och miljön? 


-  Både och. Det finns en viss charm med att få uppleva riktiga godbitar för sig själv, samtidigt letar ju den intresserade ofta upp de mest sevärda platserna ändå. Ett öppet sinne och vetskapen att det finns mycket att se som tagits väl om hand och försetts med turistinformation borde räcka gott.

 

 

 

KÄLLA: Bohusläns Museum.=

Sofia Hagberg/Michael Bratell

 Foto: Michael Bratell

 

Publicerat: 2013-12-05


© Copyright Götiska Förbundet


 | Webbkarta | Logga in |