5. Gräfsnäs


Slottsvallen Gräfsnäs utanför Alingsås. Uppsatt 1894-06-03. Återuppsatt efter renovering 1930. Invigning av detta märke skedde 1934 vid en sommarträff med Ahlströmerska logen.

 

Motivering
 
Märket är placerat på denna plats för att erinra om de historiska händelser som inträffat i denna trakt. Fundamentet är ett 1,5 meter hög och 52 cm brett  granitblock.

 

 
   


Gräfsnäs slott var en stor och viktig anläggning på vägen mellan Skara och Lödöse under 1500-talet. Slottet byggdes på näset vid sjön Antens nordvästra strand runt 1550 men var troligen en efterföljare till den borg som fanns på ön Loholmen i Anten. Det var en stor borg och som funnits sedan 1200-talet. Denna borg var större än både Dala hus och Torpa stenhus. Detta kan naturligtvis bero på den viktiga förbindelse som den medeltida vägen genom Risveden från Skara till Lödöse utgjorde och att det bara var cirka 4 mil till den Norska gränsen vid Göta älv. Man tillryggalade ungefär 2-3 mil per dag, till fots och det var först på 1500-talet som man började anlägga vägar.

Erik Abrahamsson Leijonhufvud, Gustav Wasas svärfar, skrev sig på Lo, Loholmen en borg på denna ö i Anten.

Sten Eriksson Leijonhufvud (son) hade troligen ett hus redan vid Gräfsnäs när slottet började byggas och man hämtade material från Loholmen. När växlingen från Loholmen till Gräfsnäs sker är inte helt klart och belagt. En borg på en ö är försvarstekniskt bra men det kanske vid denna tid krävdes mer av ett förbindelseskydd och då var Gräfsnäs mer taktiskt riktigt. Sten var känd ”bondeplågare” och ett ”bondeuppror lär ha rivit borgen”. Samtidigt finns det angivet att det var änkan ”Gref Ebba” som byggde den nya borgen som sedan blev Gräfsnäs. Hon hade förlänats ett grevskap i Nyland, Finland.

 

 
   

 


Danskarna som kontrollerade Norge och därmed Bohus, var då och då på oönskade besök. Man vet inte slottets eventuella roll i slaget med dansken vid Brobacka den 9 augusti 1566. En bondehär som där besegrade den danska hären.

1612 kom danskarna tillbaka och plundrade slottet/borgen.

Slottet ligger med sin huvudbyggnad i nord- syd med framsidan åt väster. Det fanns djup vallgrav och höga murar samt vindbrygga över vallgraven. Det fanns totalt fem torn.

Släkten Leijonhufvud behöll slottet till 1724 då det såldes till Hovmarskalk Axel Sparre, som strax sålde till Justitiekansler Thomas Fehman vars hustru gjorde det till fideikommiss som upphörde 1824.

Krister Göran Zelow arrenderade Gräfsnäs slott från 1791 till 1814. Ägaren Johan Theodor Gripenstedt återkom och renoverade därefter slottet. Det sägs att det var det praktfullaste slottet i Västergötland. Tyvärr varar detta inte så länge. År 1834 brann slottet för tredje gången. Därefter har det aldrig återuppstått i sin forna prakt.

 

Sofi Margareta von Knorring, föddes den 28 september 1797 på Gräfsnäs, Erska socken, då  i Skaraborgs län. Sofi var dotter till Krister Göran Zelow. Efter giftemål med Överste Friherre Sebastian von Knorring 1820 bosatte de sig på Skålltorp, Skärvs socken. Hon avled 1848. Sofi  var en av pionjärerna för de realistiska romanerna på svenska. Herrskapet von Knorring på Skålltorp hade säkert kontakt med det andra Överstebostället Götala, men det kommer närmare att presenteras i samband med Märke nr 17.

 

 
   

 


Slottet brann 1634, 1734 och 1834. Efter tredje branden blev det ej återställt och har fått förfalla tills man började konservera och restaurera för att förhindra vidare förfall.

Idag ägs och förvaltas Gräfsnäs slott av Alingsås kommun och sedan 2010 är parken kulturreservat. Parken innehåller badplats, lekplats, soldattorp, kvarn, stenkonst och  kan rekommenderas för besök. På sommaren anordnas många arrangemang.

 

 
   

 

Källor: GM, Bengan´s historia, Wikipedia, Alingsås info tavlor m fl

 

Publicerat: 2013-09-09


© Copyright Götiska Förbundet


 | Webbkarta | Logga in |