I området vid Göta Älvs mynning finns några av de tidigaste fynden av boplatser i vårt land. De är ca. 10 000 år gamla. Då såg landskapet helt annorlunda ut. Vatten täckte stora delar av det som idag är land. Hisingen utgjordes av många mindre öar och saltvattensvikar nådde Aspen i nordost och Kållered i söder.

 

För 1 000 år sedan, i de nordiska rikenas gryningstid, har området vid älvmynningen redan storpolitisk betydelse. Sverige har svagast ställning här och når inte Västerhavet. Gränsen mellan Danmark och Norge går i älvfåran men Danholmen, ute i skärgården, delas mellan de svenska, danska och norska kungarna.


Från vikingatidens slutskede på 1000-talet och några århundraden framåt kristnas de nordiska folken och knyts kulturellt till Västeuropa. För ett framväxande Sverige, där stormännen i kärnbygderna (Västgötaslätten, Östgötaslätten och Mälardalen) i betydande omfattning ägnar sig åt kraftsplittrande interna uppgörelser, visar det sig alltmer besvärande att inte ha direkt förbindelse västerut över havet, Lödöse, flera mil uppåt i älven är den enda svenska ort av betydelse. Förhållandet leder till ständiga konflikter, både i öppen strid och i förhandlingar, med grannarna.

 

 

Området blir svenskt

 

Några årtionden in på 1200-talet går Danmark in i en svaghetsperiod. Snart  framträder i Sverige en av dess kraftfullaste ledargestalter: Birger Jarl. Han är rikets politiske och militäre ledare och  kungens närmaste man. Han förenar i sin person både västgötska och östgötska intressen. Sverige går nu till offensiv mot sina grannar i väster.


Sommaren 1253 anländer Birger Jarl till trakterna av Gullbergsklippan där Skansen Lejonet nu står, inte långt från Säveåns och Mölndalsåns utflöden i Göta Älv, med en här på över 5 000 man. Han har stämt möte med Norges kung Håkon, som med en väldig flotta ankrar upp på vattnen kring Öckerö. Tanken med denna kraftsamling är att anfalla det alltmer försvagade Danmark.

 

Danskarna inser att man måste välja diplomatins väg. De sänder en delegation med två biskopar och femton riddare i spetsen  för att rädda sitt land genom förhandlingar. Utgången blir en triumf för Sverige som vinner en smal korridor ut till Västerhavet. Danmark avstår från allt land mellan Göta älv och Flabäck på gränsen mellan Kållered och Lindome socknar. Även skärgårdsöarna söder om älvmynningen tillfaller Sverige. Notervärt är, att även kung Håkon avstod land till Sverige – Lundby och Tuve socknar på Hisingen.

 

Här måste Birger Jarl anses ha vunnit en av tidernas största svenska diplomatiska framgångar. Det viktiga området måste naturligtvis befästas och 1303 talas det om att kung Birger låtit uppföra ett hus på Gullbergsklippan. Längre ut uppförs ett större fäste, Älvsborgs slott, (i närheten av nuvarande Älvsborgsbrons landfäste vid Klippan). Detta omtalas första gången 1366. Under unionskrigen mellan Sverige och Danmark på 1400- och 1500-talet skulle dessa befästningar byta innehavare samt raseras och återuppbyggas flera gånger om. I senmedeltiden stärks den svenska närvaron vid älvmynningen. En ny stad blir till vid Göta älvs utlopp: Lödöseborna flyttar 1473 till Nylöse i nuvarande Gamlestaden. Under 1600-talets första decennium låter Karl IX ett holländskt köpmannakonsortium anlägga en stad på Hisingen mitt emot Älvsborgs slott. Staden får namnet Göteborg och förses med vittgående handelsprivilegier, något som i högsta grad irriterar Krisian IV i Köpenhamn.

 

 

Kampen om Västkusten

 

Senmedeltidens konflikt mellan Sverige och Danmark har sin grund i att de danska kungarna vill upprätthålla Kalmarunionen från 1397 mellan Sverige, Danmark och Norge under det att starka svenska politiska intressen vill upplösa unionen.

 

I denna kamp blir den svenska enklaven vid Göta älvs mynning en bricka där det resursstarka Danmark, förenat med Norge, vanligen är mer framgångsrikt än Sverige. Danmarks sista allvarliga försök att erövra Sverige inleds 1611 med Kalmarkriget. När Kristian IV anfaller Sverige utgör Elfsborgs slott och Gullbergs fäste Sveriges värn vid Västkusten. En januarinatt 1612 försöker Kristian IV efter snabbmarsch från Varberg med 3000 man överraska Gullbergs fäste men kommendanten Mårten Krakow håller god vakt. Danskarna slås tillbaka efter flera blodiga stormningsförsök. Mårten Krakow blev sårad och överlät ledningen av försvaret på sin maka, Emerentia Pauli, som också engagerade soldaternas hustrur i kampen.

 

DSCF3178_redigerad-2.jpg

 

I maj samma år kommer Kristian IV tillbaka med 10 000 man. Elfsborgs slott skjuts sönder och samman och kapitulerar efter tre veckors belägring. Gullbergs fäste, som fått ny kommendant, ger upp några dagar senare. Det av Karl IX på Hisingen anlagda Göteborg bränns ned av danskarna. 

 

I freden 1613 tvingas Sverige pantsätta området vid älvmynningen och angränsande härader. Panten blir löst 1619 och Gustaf II Adolf beslutar att mellan Elfsborg och Gullberg anlägga ett nytt Göteborg, som får ett starkt försvar efter det nederländska systemet. 


© Copyright Götiska Förbundet


 | Webbkarta | Logga in |