Skansar i en handelsstad

Göteborg byggdes som en fästningsstad men lika stor som dess militära betydelse var dess funktion som handelsstad.

 

Från första tid upprätthölls sjöfart med Västeuropa och Medelhavet och senare även med Amerika och Fjärran Östern. I början av 1800-talet hade den militära betydelsen hos Göteborg minskat och därmed även Skansen Lejonets. Handel och sjöfart blev allt viktigare i Göteborg. 1807 stod det klart att de omgivande fästningsmurarna till den gamla stadskärnan måste rivas för att ge utrymme åt den växande staden. Lyckligtvis räddades både Skansen Kronan och Skansen Lejonet från att rivas. Då var redan det ståtliga förgyllda lejonet på tornets krön bortruttnat och ersatt med en kula i trä.


skansar_i_handelsstad.gif

Göteborg på 1600-talet  

 

Denna bild av den store fästningsbyggaren Erik Dahlberg visar Göteborg i slutet av 1600-talet med Skansen Lejonet närmast. Till vänster i bild syns Skansen Kronan. I staden höjer sig Gustavi Domkyrkas och Christine kyrkas torn. Domkyrkan är uppkallad efter stadens grundare, Gustaf II Adolf och dennes dotter har givit namn till den andra kyrkan. Terrängen mellan Skansen Lejonet och stadens vallar kunde bestrykas med eld från kanonerna på skansen. I planerna för utbyggnaden av Göteborg som fästningsstad nämndes, att man skulle lägga en ring av skansar som skydd på landfronten. Av detta blev dock inget. Sjöfästningen Nya Elfsborg samt skansarna Lejonet och Kronan kom dock till stånd liksom kraftiga bastioner, vallar och utanverk. Enligt Erik Dahlbergs system byggdes många befästningar i dåtidens Stormaktssverige, bl a i Narva. Ett gott bevis på Erik Dahlbergs befästningskonst är att bastioner i Narva ännu står, lika mäktiga som bastionen Carolus Rex i Göteborg. Den senare har liksom skansarna i Göteborg aldrig varit i strid - bastionerna i Narva motstod Röda arméns angrepp i slutet av Andra världskriget!

 

 

Skansen Lejonet i brand 1891

År 1891 härjades Skansen Lejonet av en svår brand i Skansen Lejonet. På ideell bas insamlades medel så att skansen kunde renoveras med början redan året efter branden. Nu fick skansen också det lejon på krönet som den har än idag, av koppar och fyra meter högt.

 

 

Användes som förråd

Området runt Skansen Lejonet var länge ett vattensjukt halvträsk och dess omgivningar därför inte attraktiva för den framväxande staden. Efterhand förlades dock en del verksamhet med militär anknytning till skansen och dess närhet. Skansen blev då använd som förråd, bl. a. åt en krutfabrik och åt Göteborgs landstormsförband.

 

 

Från förfall till ordensborg.

År 1942 upphörde all verksamhet i skansen, som lämnades åt sitt öde och förföll. I början av 1970 talet finner Götiska Förbundets ledning att de dittillsvarande ordenslokalerna på Valand inte räcker till och behöver ersättas.

 

Förslag väcks om att inrätta Skansen Lejonet till ordensborg. Den 21 april 1971 tillsatte Förbundets dåvarande högsta ledning en arbetsgrupp med uppgiften att utreda förutsättningarna för att använda skansen för logesammankomster. Ett intensivt utredningsarbete vidtog med kontakter och samarbete med Fortifikationsförvaltningen, Riksantikvarieämbetet och Göteborgs kommun.

 

Den 21 augusti 1972 tog parterna ett viktigt beslut om att förverkliga idén. Skansen hade stått oanvänd i 30 år och blivit ett enda stort duvslag med 100 tals duvor, duvträck, sönderslagna fönster och sönderbrutna förrådsinventarier.

piano.jpg

 

Götiska Förbundet tillsammans med AMS gjorde ett fantastiskt renoveringsjobb inuti skansen understödda av Fortifikationsförvaltningen. Ett långsiktigt hyresavtal skrevs och högtidlig återinvigning skedde den 4 september 1974 under närvaro av konung Carl XVI Gustaf Götiska Förbundets beskyddare. 


© Copyright Götiska Förbundet


 | Webbkarta | Logga in |